En hel månad
Idag är det en hel månad sedan jag startade denna blogg. Det var efter många och långa funderingar som jag valde att ta klivet ut i det "okända".
Jag letade information, gjorde en hel uppsjö telefonsamtal och läste massor innan jag valde att sätta igång. Jag jämförde olika sighter och kollade tillgänglighet. Jag ville ha alla utgångslägen och regler klart för mig.
Det var sömnlösa nätter och många dialoger med både sakkunniga, familj och vänner. Jag var rädd, rädd för vad som skulle kunna hända, inte rädd för min skull utan för Julias. Min fina kille som bara förtjänar positivitet och glädjerop. Min älskade son Julia som är den modigaste jag vet. Min inre Batman och Julias inre Batman hjälpte och hjälper till på vägen.
Jag hade inga förväntningar utan bara hopp och drömmar. Hoppet om att vi skulle hjälpa någon annan, att kunskap och lärdomar skulle motverka fördomar.
Drömmar om en förstående och accepterande omgivning. Drömmarna om framtiden.
Efter all feedback, varma ord och underbara mail, pm och kommentarer vet jag att någon har blivit hjälpt, någon har fått känna att de inte är ensamma och flera har fått ny kunskap.
I det stora hela har vi möt mest positivitet och glädje. Men det finns alltid dem, dem som aldrig kommer att förändras. Dem som inte vill utvecklas utan som lever i små bubblor där deras ord är "lag".
Jag kan tycka synd om sådana människor. Dem som väljer att fördöma, som bara bestämmer sig för att något är på ett visst sätt oavsett vad forskning, kunskap och lärdom säger, jag väljer att tänka att de människorna förlorar mycket och ser förmodligen inte så mycket lycka och glädje i sitt liv.
Det finns också dem jag inte tycker synd om, dem som väljer att medvetet göra andra illa. Dem som tror att dem har någon slags rättighet att trampa på och bryta ner andra. Dem som inte ser individer utan bara sig själv. Dem som aldrig har fel och om dem skulle ha det så är det någon annans fel. Dem som skriver egna lagar och som oftast utan att bli upptäckta förstör för många i sin omgivning.
Som inte förstår oavsett hur många som förklarar, dem som väljer att bara ha auktoritet och inte medvetenhet.
Dem som väljer illvilja framför empati och medmännsklighet. Dem som gör allt för att bryta ner någon annans Batman, om så även denna någon är ett barn.
Dem är det inte alls synd om!
Tack till alla er som följer oss, som ger oss kärlek och som möter oss med värme.
Visa gärna ert stöd genom att gilla inläggen på bloggen och dela gärna bloggen vidare som vi kan bekämpa fördomar tillsammans Batman style!
#ståuppförnågonannanidag