Att välja livet, precis som det är.
Hej på er.
För någon vecka sedan var det många som besökte kyrkogården, som tände ljus och som minns de som lämnat. På kyrkogården lyste gravlycktor precis överallt.
Att förlora någon är fruktansvärt, det är en stor kris och dessvärre är det något som de absolut flesta måste uppleva.
För många förändras livet på många sätt, man kanske byter spår i livet, vågar kämpa för sina drömmar och de allra flesta uppskattar livet och de "små sakerna" lite mer.
Att välja livet precis som det är. Det är inte en dans på rosor och det är inget som kommer serverat på ett fat. Det är risker, chanser och kamp.
Jag är övertygad om att det ända man kan ångra är det man inte gjorde, men just den intällningen och det tankesättet har inte alla. Många drömmer om något annat, fantiserar och längtar men vågar aldrig ta steget.
Att välja sig själv och sin egen lycka är inte så lätt som det låter, men för att leva i sin egen sanning så krävs det.
Kanske vill du plugga vidare men tanken på att sitta i skolbänken i flera år känns sådär lockande.
Det påverkar ekonomin och tar mycket tid ifrån de annars lugna kvällarna framför tven som då bytts ut emot läroböcker och evigt knappande på dator.
Men! om du inte gör det, kommer du att ångra dig? är du villig att riskera det du har för att nå något som du drömmer om?
Om man inte chansar vinner an inte, eller?
När man är barn är detta inget som man behöver fundera på. Att ta risker är inget som vanligtvis är en del utav vardagen. Men ibland är det en risk i att bara vara den du är, att stå fär den du är och att leva som du vill och vara stolt över dig själv och dina val.
Det borde inte vara så. Det borde vara självklart att alla ska få vara den de är och leva som de önskar. Vad är det som gör att människor inte kan respektera att alla är olika? vill vi att alla ska vara likadana, tycka om samma saker och samma människor?
Vart kommer hat ifrån, vad är det som gör att det finns människor som anser att något är okej och något inte är okej?
Vem kan styra vad andra känner och vem andra är?
Svaret är ingen, men ändå finns det fördomar och hat.
Varför kan alla inte bara välja livet, sitt eget liv, vara tacksamma för det livet de har. Varför kan alla inte bara se efter sig själva, sin egen kärlek och sina egna val.
Tänk om alla valt livet, precis som det är, med kärlek för sig själv och kärlek för andra.
Ha en fin dag.
Följ oss gärna på instagram och dela gärna inlägget, Tack